.

vilken grå dag det har varit idag, antar att man är bortskämd med att solen
lyst i några dagar. Hälsade på min farmor idag, det går inte att beskriva
vilken känsla av lugn och trygghet jag får utav att vara där, det är så mysigt
att lyssna på min farmor när hon berättar om saker hon upplevt under sitt liv
Samtidigt får jag sån ångest av att se hur glad hon är över att jag kommer förbi,
då inser jag hur sällan jag är där. Förstår inte hur hon fördriver tiden dagarna igenom,
min farfar dog för 13 år sen och hennes hund som blev 16 år dog för 3 år sen.
Visst har hon folk som hälsar på henne då och då, men varje kväll sitter hon
ensam framför tvn eller läser tidningen. Jag blir så jävla ledsen av tanken att
hon varje kväll går och lägger sig helt ensam i ett stort hus och att hon varje dag
gör samma saker eftersom det inte är så lätt att hitta på något när man är gammal
och inte har körkort. Om jag ringer henne och frågar ifall hon kan laga middag åt mig
blir hon glad och ställer upp direkt, tänk att en så liten grej är så uppskattad av någon
Hon klagar såklart inte, men jag tror att hon innerst inne önskar
att hon hade någon som höll henne sällskap och lös upp hennes vardag, som jag gör
när jag kommer och hälsar på och berättar om hur det går för mig i skolan och sånt
som ens farmor alltid älskar att höra. Mitt nya löfte är att vara där mer ofta, och direkt
jag fått mitt körkort ska jag ta med henne ut och hitta på saker.

Jag älskar mig farmor idag, och föralltid